Alla dessa tankar..
Det är de jag kan kommer lägga ut här.
Allt mitt innersta.
Allt det som snurrar där inne.
Yeah right.. det trodde du va?

Nä ni!
Här blir det regular kodning a'la Sara och inget annat.
Så för er som inte vet något innan kommer inte detta vara särskilt intressant alls.
Men hey!
I don't care.

Trött trött trött.
I'm sick and tired of always feeling sick and tired.
För mycket jobb?
För lite sömn?
För mycket att göra?
Nä.
Nä.
Nä.
Järnbrist?
Blodbrist?
Kanske.
Kanske.
Inte vet jag.
Men jag hoppas på en medicinsk förklaring.
För något annat orkar jag inte med.
Inte nu.
Inte igen.

Såå..
Sitter här.
Fördriver tid.
Funderar.
Tänker.
Som vanligt.
Så vad gör man då?
Jo man skriver lite.
Inser att man är ganska fucked up och tar sig en promenad.
För det är ju bra, right?
Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
Silbersky har rekommenderat Hagamannen att hålla sig i trim för att hålla sig uppe, så det är jag och hagamannen.

Ikväll ska jag hälsa på en av de fina flickorna och hennes nya "bäbis" och jag läääängtar!
Mina flickor älskar jag högt och innerligt.
Era kloka ord.
Era råd.
Era skratt.
Eran värme.
Utan er är jag förlorad.
Love you!
Snart är hösten här, då ska vi promenera och gå hem och dricka te för att värma oss. Himla härligt!

En annan flicka skickade ett paket och ett kort med posten.
Det värmer så mycket.
Ack så mycket.
Att vara ihågkommen.
Att du tänker på mig.
Älskade flicka vad jag kommer sakna dig.
Det är med sorg i hjärtat jag inser att det inte är så länge kvar tills du åker...
Men jag kommer aldrig glömma dig.
Jag kommer fortfarande ha dig i tankarna varenda dag.
Hur långt borta du än är.
Hur länge du än blir borta.
Du är en väldigt speciell vän för mig.

Igår fick jag ett kort från en annan flicka.
En ängel med osynliga vingar.
Dina råd når in i mitt hjärta på ett väldigt speciellt sätt.
Att ha dig så nära.
Att känna din förståelse.
Det får mig att leva.
Det får mig att orka med allt.
Att veta att du finns där alltid, det lungar mig.
I alla lägen.
Alltid.
Inga ord i världen kan beskriva ditt värde hos mig.
Underbara ängel vafan är du inte här för?!?!?!

Ikväll är det en kväll för brevskrivande.
Jag känner det.
En promenad.
En stor mugg te.
Papper och penna.
Skrivande skrivande.
Som en dagbok som man ger till någon.
Någon man litar på.
Någon som kommenterar och tänker på det man skriver.
Att få berätta ostört.
Utan att bli avbruten.
Utan att tappa tråden.
Och sedan få respons på det.
Motfrågor.
Uppmuntran.
Kritik.
Ett skratt i brevform.
Ja brev är fanimig helt undebart!
Alla mail i världen kan kasta sig i väggen.
Så är det bara..

Imorgon är jag ledig.
Så otroligt skönt.
Sova ut.
Vakna.
Ta det lungt.
Fixa lite saker som jag inte hinner när jag jobbar.
Bara "vara".
Längesen sist.

Nä ni..
Nu ska jag sluta skriva här i alla fall.