Mina älskade barn.
Jaja, mamma jag veeeet att de inte är mina rent biologiskt.
Dock så är de ändå mina.
Mosters älsklingar.
Jag gör allt för er i alla lägen.
Mitt kött och blod.
Finast i hela världen.
Bara att se på er gör mig lycklig.
Ni är såna underbara barn och jag älskar er av hela mitt hjärta!
Att vara med er.
Att prata med er
Bratz.
Trollz.
Barbie.
Dregen.
Hellacopters.
Gitarrer.
Rosa mp3-spelare.
You name it, I like it!

Syster.
Allra käraste syster!
Vilka band vi har.
Vilka likheter vi har.
Vilka olikheter vi har.
Vilken trygghet du är.
Vilken världens bästa storasyster du är!

På senaste tiden har jag blvit rätt blödig och sentimental har jag märkt.
Tänker mycket på vilken tur jag har som har den familj jag har.
Hur äkta de är.
Hur villkorslösa de är.
Hur de alltid finns där.
Vad som helst kan hända.
Jag klarar det.
För att de finns där.
Jag kan prata med dem om allt.
Det finns inte mycket de inte vet.
Och sådant jag inte berättar ser de oftast ändå.
De träffar mitt i prick med sina frågor.
Ser mig.
Ser mina känslor.
Läser av mig.
Ger mig det jag behöver.
Kärlek.
Äkta kärlek och genuin värme.