politik, jobb, och fina människor

Idag vaknade jag och kände direkt när jag slog upp ögonen hur glad jag var.
Trött, men glad.
Det är härligt att känna så tycker jag.
Så jag öppnade ögonen och pratade med katterna lite medan jag väntade på att andra väckarklockan skulle ringa (ja, jag har tre). Katterna var dock inte särskilt tjittjattiga. Kan även noteras att den ena blängde på mig för att sedan krypa ner under täcket för att undkomma väckning.
Nåväl, nu är jag alive and kickin', duschad, klädd och kaffetankad.
Dagordningen till kvällens möte är skriven och ligger i i en väl sorterad hög med övriga möteshandlingar.
Jobbväskan är packad, passerkortet färst i byxorna och jag är liksom klar.
Och ja, fortfarande glad.

Jag vet inte vad det beror på riktigt.
Kan helt enkelt bero på att igår var en sådan bra dag.
Jobb, hängande med fina vänner, politik och framförallt - planerade med en av de finaste.
Satans vad vi kommer göra underverk jag och hon.
Vi driver en så bra sak så det kan bara bli bra.
Och nä, jag tänker inte säga vad det är.
I politik gäller det att vara lite listig ni vet ;)

För övrigt så är tjejen i fråga en så otroligt fantastisk människa.
På så många sätt att orden liksom är överflödiga.
Men jag hoppas hon vet.
Du och jag tjejen, vi är grymma! :)

Dagens mission är att försöka reda ut min veckas arbetsschema.
Har sett tre olika scheman som säger olika saker.
För mig som är förvirrad från början, grundförvirrad liksom, så är detta inte det bästa utgångläget.
Det är nog prio ett att greja, så att det blir ordning i kalendern igen så att säga.

Nä, nu ska jag nog bädda och fixa klart här hemma.
Om en timme är det dags att knalla till jobbet.
Uppe tidigt?
Ja, men hur ska man annars hinna?

Det påminner mig om ett resonemang med pappa:
Jag - det är egentligen bättre när jag jobbar kväll för då får jag mer gjort innan jag börjar
Pappa - ja, efter en arbetsdag kan man ju vara trött och ha svårt att plugga
Jag- ja, jag går ju upp vid fem så jag hinner lite när jag jobbar dag men ändå..
Pappa - men du är inte trött på jobbet då?
Jag - Nä, det går bra. Jobbet är ju inte lika jobbigt
Pappa - det är fint att du går till jobbet för att "vila upp dig"

Oh well, även jag inser att det är galet. Och igår var första gången under hela min studietid som jag kände att det nog ska bli skönt att "bara" jobba.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback