Allt började ju så bra..

På morgonen var allt så bra.
Kissen var så trött att han somnade bakom flingapaketet när jag och K åt frukost.
Då och då vaknade han till och spanade på smörpaketet så att vi inte skulle glömma att ge honom lite smör när vi var klara.
Han var trött och lugn.
Men sedan hände det något.
Nånstans mellan det att han fick smör och nu så skedde en förvandling.
Det började med att han var lite arg och upprörd.
På mig.
På sin dotter.
På solen som lyste i hans ögon när han skulle sova.
På min musik som var för hög.
På täckena i sängen som inte var nog utslätade.

Så han var arg.
Skrek och höll på.
Och ni som träffat honom vet att han inte jamar utan han pratar, alternativt skriker.
Jag försökte klappa honom och då bet han mig i handen.
(Lika mesigt som alltid men ändå)
Jag drog bort handen och han attackerade sin dotter istället.
De bråkade ett tag.
Jag satte mig och pluggade.
Då kom han.
Monstret från kattvärlden!
Han rev ner alla mina papper.
Bet i boken.
Slog ihop boken.
Slog ner mina pennor från bordet, mycket demonstrativt. En efter en.
Välte saker på skrivbordet.
Und so weiter..

Jag tror min katt har det sämsta morgonhumör världen skådat.


Kommentarer
Postat av: I

Det verkar som om Holger har abstinens :)

2008-02-11 @ 11:36:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback