Sista dagarna (veckorna?) har jag inte gjort mycket annat än att plugga.
Och plugga.
Och plugga lite till.

Att läsa dubbelt och bli sjuk så att man inte kan läsa en endaste sida sätter onekligen sina spår.
I mitt fall att jag blir galen.
För lite sömn får min kropp och knopp att bli väldigt skum.
Idag ringde klockan sex.
Och istället för att snooza som jag brukar så gick jag upp.
Dödstrött men med den enda tanken "då kan jag hinna få något gjort innan jag ska på möte".
Sagt och gjort, har fått en hel del gjort och nu ska jag snart traska iväg på mötet.

Men för mina nära och kära är jag inte särskilt roligt.
Och om ni ringer mig så bli inte rädd om jag mest pratar i psykologiska termer.
Jag kommer vara så ett par dagar till.
Jag tänker, andas och drömmer i psykologiska termer.
Parallellt med det att jag ber till någon gud att detta släpper i samma stund som tentan är avklarad.